Vad vill jag...???
Ja, vad vill jag egentligen...? När det gäller hundar och hundträning så har jag alltid haft klara mål framför mig, men nu känner jag mig så splittrad. Förr höll jag på med massor av olika grenar, lydnad, bruks (spår, sök, rapport), viltspår, agility, rallylydnad och även lite utställning men nu orkar jag inte alls hålla samma tempo som förr. Kanske gammeln som kommer smygande..? Förr var det bara jag som tävlade så jag visste precis vad jag skulle göra och vad jag ville men de senaste åren har ju barnen varit så intresserade och som det är med barn så är de intresserade ibland och ibland får de helt andra intressen.... När de är intresserade så är det självklart för mig att de ska få köra och då blir man ju liksom av med hundarna, det gör mig ingenting, jag tycker det är jättekul om barnen vill men det blir väldigt svårt att träna, planera och sätta mål, det blir liksom lite hackigt.
Jocke har ju hållit i intresset länge nu och kört agility med (Fellow), Filur och Amiga så dessa hundar har jag i stort sett helt släppt från både agilityträningen och tävlingen men däremot lagt upp noga genomtänkta fysträningsprogram för dessa vovvar samt tränat dem lite i lydnad, viltspår och rallylydnad. Men när man sakta förstår att hundarna snart kommer att flytta med Jocke så har det blivit att jag lite omedvetet har tappat intresset för att träna dem i andra grenar också, jag har inte brunnit för träningen på samma sätt. Vet inte om det är för att jag ofta sätter upp mål (låga som höga) och ger mig oftast inte förens jag har kommit dit vad det än är och nu kanske jag har känt att det liksom inte är någon idé om de ändå inte ska bo här hemma..., inte vet jag. Hur som helst så har jag även tappat lite "taggning" och målvetenhet även för de andra hundarna. Så emellanåt blir det bra genomtänkta träningar och ibland bara lite blaj här och lite blaj där.....
Så nu känns det som jag måste sätta mig ner och verkligen tänka igenom vad jag vill. Amiga och Filur får jag helt enkelt släppa för de flyttar bara om någon dag. Calle har ju Elton och Wiola men just nu är Hampus jätteintresserad av att tävla agility också så nu har vi bestämt att han ska få träna och tävla Wiola under 2013 och tycker han det är roligt och fortfarande är intresserad så kanske vi kan tänka på en till hund till honom under 2014 (han vill ha en trefärgad Sheltie) eller om han helt enkelt tar över Elton för Calle tar studenten i sommar och funderar på att söka utbildning i Stockholm eller Göteborg och då vill han som han säger nu bara ha Wiola med sig och lämna Elton här hemma eftersom han inte tror att han hinner med honom också och Wiola är så lätt att ha med sig överallt så henne vill han inte lämna....., hm....
Jag får helt enkelt fokusera på Nova och Dominus för det är än så länge mina. Nova har ju sin spondilos i ryggen så hon får inte göra så mycket mer än att hänga med på alla upptåg vi gör. Hon tränar det mesta men på väldigt låg nivå. Jag känner att jag själv inte har några jättehöga mål inom någon gren men lite små mål har jag nog ändå. Så som det känns just nu så ska jag nog fokusera på detta nästa år:
2013 med Dominus:
* vara duktig att åka på klubbens rallylydnadsträningar och lära in momenten i avancerad och mästarklass
* Tävla avancerad klass under våren, sommaren och om det går bra mästarklass till hösten
* Träna agility med fokus på klass 1 och 2
* Tävla klass 1 och ev. klass 2 under året
* Kanske gå någon mer kurs i agility så jag som förare kommer in i allt igen, det var ju ett tag sedan jag tävlade nu.
Ja, detta + fysträningen som jag också tycker är rolig får nog räcka...., dessa mål känns jätteroliga och uppnåliga för oss just nu....!
Sen kommer jag ju även hjälpa både Calle och Hampus med träningen av Elton och Wiola, speciellt fysträningen men även lite rallylydnad och viltspår med Elton, kan nog inte hålla mig....
Och något som känns jätteskönt, jag har inte tagit på mig några idiella uppdrag, inte ens i brukshundklubben och det är nog första gången sen jag började med hundar 1984. Visst kommer jag att hjälpa till men inga måsten hit och dit och det känns faktiskt nödvändigt och lite lyxigt för mig just nu.
Ja, mycket babbel blev det i detta inlägg, men skönt att få tänka till lite vad man faktiskt vill. Även om jag inte har så höga mål nuförtiden så känns det ändå skönt att ha lite småmål, för träningen blir oftast så mycket roligare då och man planerar på ett helt annat sätt. Det är det jag har kommit ifrån den senaste tiden men det är det jag älskar med träningen så därför måste jag hitta tillbaka dit.
2013 känns som det kommer bli ett år med många förändringar i vår familj med stora barn som börjar flyga ur boet men det känns även som att det kommer bli ett otroligt härligt år!!
Lycka till alla vad ni än tar er för och GOTT NYTT ÅR!!!
