Ner som en pannkaka.........
Jag har haft så mycket att blogga om men i fredags rann all energi ur mig, tänkt vad fort allt kan vända. Dagarna efter fredagen har varit totalt upp och ner......, allt handlar om lilla Melker, världens sötaste lilla viting<3
Melkers knän har klickat sen en tid tillbaka och att han har patella har jag länge förstått. Vi har varit hos veterinär men avvaktat eftersom det kan växa bort. Då det inte har gjort det och han inte musklar på sig där bak bestämde jag mig för att operera honom redan nu. Så i fredags fick vi tid för kontroll hos en specialist i Falun och i tisdags fick vi operationstid. Patella är ju inte jättekomplicerat och de flesta blir bra så lika bra att få det gjort liksom. För att göra en lång diagnos kort så hade inte Melker vanlig patella. Hans knän hoppar ur led åt båda hållen, alltså både inåt och utåt på båda knäna. Vinklarna till höften är lite fel och knäskålarna på tok för grunda. Den "lätta" rutinoperationen blev nu något helt annat. Om Melker ska kunna bli bra måste han sätta in proteser i båda knäna, såga av höftbenen och räta upp dem och ja, veterinären satt en timme och förklarade hur man måste göra och att han skulle få otroligt ont och chansen att han skulle bli bra var ändå väldigt oviss och rehabens kulle ta ca 1 år innan vi får veta resultatet. Jag bestämde mig ändå för att ha operationstiden kvar på tisdagen men efter att ha pratat med flera veterinärer och hundkunniga vänner och uppfödaren bestämde vi att Melker inte ska få genomlida detta så vi beslutade att han skulle få somna in. Idag var dagen då det skulle ske och ni kan ju bara tänka er hur dessa dagar har varit. Att se sin älskade hund springa i skogen glad och pigg med pinnar i munnen. Springa här hemma på gräsmattan och slänga med leksaker och vara full i bus, alltså då känner man sig som världens sämsta matte som har tagit ett väldigt felaktigt beslut. Alltså jag kan för mitt liv inte förstå hur han kan ha så dåliga knän och ändå vara så glad och livfull. I morse på skogspromenaden rann tårarna hela tiden och när jag lämnade honom hemma för att gå till jobbet kunde jag inte sluta att pussa på honom, det var fruktansvärt. Pär skulle hämta honom och åka med honom till veterinären och jag har aldrig varit så tveksam i ett beslut, tänk vilken makt man har över ett litet liv. Den hunden jag klippte på jobbet funderade nog på varför jag stod och bölade hela tiden. Klockan blev efter 10 och jag insåg att min Melker hade somnat. Efter ett tag öppnades dörren på jobbet och Pär kommer in och i famnen har han MELKER....., alltså jag trodde jag såg i syne....., den känslan går inte att beskriva. Alltså det är någon mening med allt. Min veterinär hade gjort bedömningen att som det ser ut nu kan han gott och väl leva ett bra sällskapshundsliv. Hon får inte fram någon smärta i benen och bedömde att så länge han inte får pålagringar och andra problem så funkar det bra. Ett liv med skogspromenader och vanligt familjeliv går jättebra. Så även om vi kanske har honom på lånad tid ett tag så känner jag mig idag som världens lyckligaste! Beslutet kändes ännu mer rätt när Jocke och jag satt och åt lunch och såg Melker springa och leka på gräsmattan i full fart, slängandes med en leksak. Rätt eller fel beslut det får framtiden utvisa, just idag känns det helt rätt.
I veckan som var hade vi både skolavlutningar och student. Jag och Hampus var här hemma i Bollnäs och firade att Hampus gick ut sexan, alltså min lilla bäbis börjar högstadiet till hösten...., vart tog åren vägen? Jättefin avslutning på Prästnäset och lite sorligt var det allt eftersom klassen nu kommer splittras.
Samma dag var Pär, Calle och Sofie nere i Stockholm och firade Rikard som tog studenten!
De stannade även nån dag och hann med lite båtåkning också innan Calle och Sofie åkte hem och Pär fortsatte till Uppsala för att döma agility.
På fredagen fick jag gå på Hampus debut i teatersammanhang. En liten pjäs som hette Besparingen hade de satt upp och de var så otroligt duktiga, alltså vilket gäng! Vi firade med mjukglass efteråt.
I lördags var jag och Hanna i Österåker på tävling. Vi skulle försöka ta sista pinnen med laget men det sket sig. Däremot nollade Elton båda individuella loppen och kom 4:a och typ 9:a och Hippi vann hoppklassen. På söndagen åkte Hippi, Toppen och jag till Järvsö och tävlade rallylydnad. Toppen debuterade i Mästarklass och var så duktig och fick ett kvalificerande resultat. Hippi tävlade fortsättningsklass och blev i första rädd för domaren som stod där med regnkläder och hatt, ett riktigt bakslag och min tanke var att nej, hon får inte bli som hon var i början, rädd för allting. Jag tänkte först bryta men vi kämpade oss igenom. I pausen fick hon träffa domaren och han gav henne godis och i nästa klass gick det mycket bättre förutom att hon var lite för gasad istället men hellre det. Hon fick två kvalificerande resultat och en ny titel i RLD F.
Flamingon i växthuset har även fått en ny flamingokompis ;) Visst är den fin!!!
Imorgon jobbar jag sista dagen sen ska vi njuta av midsommar som tydligen ska gå i regnets tecken. Men man får vara lite ledig i alla fall och njuta av alla fina blommor och sånt. Glad midsommar på er!
