tangfelt.blogg.se

Tankar

Publicerad 2014-07-31 16:30:23 i Allmänt,

Läste ett så bra inlägg på fejjan idag. Tror att många skulle behöva läsa detta och fundera lite. När jag började tävla med hund typ 1985 ;) så var jag väldigt resultatinriktad, kollade gärna och mycket hur de gick för de andra istället för att att koncentrera mig på mig och min hund. Detta gjorde att man blev väldigt nervös och det blev helt enkelt jobbigt. Men snabbt (som tur var) insåg jag att jag skulle skita i alla andra och bara gå ut och ha kul och koncentrera mig på vårt. Man kan ju liksom inte påverka de andra utan bara sitt eget. Går jag ut och gör mitt bästa så har jag ju liksom gjort det vi kan, sen om nån annan är bättre eller sämre spelar liksom ingen roll. Visst är det roligt att tex. vinna men skulle man bara vara ute efter det skulle jag aldrig orka hålla på, tror att pressen skulle bli för stor och det skulle förstöra tjusningen. 
 
Många har även frågat mig varför jag har köpt lite ovanliga raser, nu senast en beardis, varför inte en som du kan konkurrera med? Alltså jag köper det jag vill ha, tävling är inte allt och många gånger kan jag känna att det är en större prestation och det gör mig lyckligare att tex. ta en pinne i klass 2 med en hund än tex. ett championat med en annan. Har även hört vissa som har köpt en ras som de egentligen inte vill ha eller passar med men det är en bra tävlingsras...., alltså hur tänker man då??? Det är bara sorligt tycker jag. Ibland blir det bra ändå men ibland blir det ju bara ett evigt kämpande och hundägandet blir inte roligt alls och ofta slutar det med att man lägger av med allt. Har även hört de som vill ha en ras men inte vågar köpa den för att då blir pressen för stor och alla tror att man ska vinna allt..., det är inte heller bra. 
 
Så jag tror att fler skulle sluta med att titta på vad alla andra gör, och fundera vad alla andra ska tro och tycka, utan njut av ditt hundägande och sätt upp mål som passar er, inte mål som passar nån annan. Har man roligt ihop med sin hund när man tränar och tävlar är man en vinnare oavsett vad det står i resultatlistan. 
 
Givetvis sätter jag också upp mål med både träning och tävling och framförallt med fysträningen och jag älskar när man lyckas få ihop allt, det är en del av det hela tycker jag och det tror jag hundarna känner också. Men lyckligast kanske jag inte är över den där vinsten utan över en speciell känsla eller en prestation som hunden gör. Eller när jag själv lyckas göra ett blindbyte!!;) 
 
Här kommer texten från www.teamsommar.wordpress.com gå in på länken och läs. 
http://teamsommar.wordpress.com/2014/07/22/en-tankestallare/
 
 

Kommentarer

Postat av: Åsa o toktassarna

Publicerad 2014-08-04 12:11:36

Jag känner igen det där och håller med dig. Jag har en ras som kanske inte är den optimala för agility, inte på elitnivå iaf. Men hon är ju optimal i MITT liv. Inte bryr hon sig om vi diskar oss eller kommer på 33 plats, hon springer ju agility för att hon vill göra nåt tillsammans med MIG.

Svar: Håller med Åsa, klokt skrivet :)
tangfelt.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela