Håller mig till planen!
Har mixtrat lite nu på slutet med både Elton och Hippi ang. kontaktfälten. Jag har ju stopp på balansen och har funderingar på att träna om till runnings. Men efter att ha kollat på VM (där jag blev förvånad att inte fler hade rc) och funderat och testat en del har jag nu bestämt mig för att hålla mig till min ursprungliga plan. Jag kommer inte att ändra balansbommen utan kör 2 på, 2 av där MEN jag ska naturligtvis utveckla det och göra dem ännu snabbare och framförallt så ska jag träna så att jag kan vara betydligt mer fri och längre fram än vad jag är nu. Körde ett pass igår och Hippi är helt galet bra, alltså vilken hund, så snabb och så klok. Nu ska jag verkligen testa och utmana på de tävlingar som är kvar i år. Elton har jag haft en target och då är han också jätteduktig. Han tycker ju inte att det är lika häftigt att trampa som Hippi gör men han är riktigt duktig. Samma där, jag ska utmana och testa på de två tävlingar som är kvar i år :) Varför jag har valt att inte träna om är att det är så otroligt mycket som ska läras in efter balansen, alla möjliga senarium som kan hända med hinder efter känner jag att det blir för mycket för min lilla hjärna. Och jag såg även på VM att det är ju där de flesta missar, inte själva kontaktfältet utan det efter..... Visst är det hinder rakt fram då är man efter med stopp så är det bara men det vet jag om och det får jag räkna med. Men det känns skönt att ha bestämt sig (det värsta jag vet är att vela) och nu ska det bli spännande att se hur mycket vi kan förbättra oss och göra riktigt snabba 2 på, 2 av med en förare som kan röra sig på avstånd hur som helst efteråt.
Något som jag verkligen tror att man måste lära in i framtiden är ordförståelse. Att hunden verkligen kan ta hinder tex. bakifrån trots att man själv är långt bort. Såg några väldigt fina exempel på VM där det verkligen var gåshud över hela kroppen. Det är nästa stegs stora utvecklign tror jag, att hunden har maxfart och vi kan styra på avstånd (typ Silvia Trkman;), ja, ja bara att träna ;)
Ett favorit TV program är nu slut och det är I huvudet på Gunde Svan. Igår var det Anja Pärsson och några ord jag fick med mig var bla det här:
- Styrkan är tron på mig själv, jag har aldrig tvivlat på det jag gör. Oavsett om jag misslyckats eller nånting så tar jag till mig misslyckandena och så har jag alltid tro på att jag kan omvandla det och hitta lärdom och förändringar. Och hela tiden få en bekräftelse på att när jag gör mina egna grejer, när jag tror på mig själv, då går det bra.
Här kände jag igen mig lite själv, jag försöker verkligen vara bra på att omvandla misslyckanden till lärdom och förändringar och jag har ofta en plan som jag tror på och håller mig till.
På frågan vad det är som gjorde Anja till en sån extremt bra mästerksapsåkare svarade hon att hon är en Diva...., Diva på det sättet att hon gillade uppmärksamheten på ett mästerskap. Så mycket mer publik, så mycket mer stämning, inraming, medialt och intresse, en stor ren alpin fest. Någonstans måste man ju älska det om man ska vara mästerkapsåkare, och det gjorde hon!
Detta tror jag är viktigt vilken tävling det än är, att man älskar det man gör, att det är kul att hålla på! Viljan att vilja vinna måste vara större än rädslan att förlora.
För nån vecka sedan var det Anders Eriksson, han sa så här om drivkraften.
-Drivkraften är att alltid försöka gör det lite bättre. Passionen, strävan efter att göra det lite bättre, utvecklas, utvecklas som förare, förståelsen för vad jag måste göra, det har varit den grundläggande drivkraften.
Tidigt bestämde jag att man kör så länge du kan ta dig frammåt, aldrig bryta, aldrig bryta!
Försök att göra allt som står i din makt att föra cykeln frammåt, och när det inte går då ska du ändå gå därifrån och känna att du kunde inte ha gjort mer i alla fall. Man viker inte ner sig, det är till målet som gäller. Om man tänker tillbaka på en säsong så kan det vara en skittävling som man är mest nöjd med, att man kämpade och tog sig i mål, för det kan vara en sån tävling som avgör ett VM-guld, att man tog sig i mål och inte bröt.
Man bryter aldrig en tävling. Det är en sak att det kanske finns andra som är bättre än du och att man kanske inte alltid kan styra över alla omständigheter men man kan banne sig se till att inte förlora över sig själv.
Förståelsen för vad man måste göra tycker jag är jätteviktig. Man måste tänka igenom och förstå vilket jobb man måste göra för att ta sig till målet man har. Förstå alla olika delar var för sig och att när läxan på varje del är gjord och man lägger ihop allt så blir det bra!
Ja, det finns mycket att lära av dessa stora idrottsutövare, så imponerande att höra om deras resa. Små, små deltaljer som gör så mycket.
Världens finaste Fellow, så klok och duktig <3
